The earth is moving

Hej hej

Inför en vegetarisk dag i veckan.

Varje år föds och dödas cirka 5 miljarder djur för att ge oss mat. I Sverige dödas över 85 miljoner av dessa varje år. På slakteriet möts djuren av en mycket skrämmande och plågsam miljö. Alla djur tappas på blod genom ett snitt över halspulsådern. Djuren får en fruktansvärd behandling genom att arbetarna ger dom elstötar, inandning av koldioxidgaser, hängs levande i krokar.  Miljön är oacceptabel.  Många djur på ytor som inte är större än pappersark och dom står i sin egen avföring. Detta bidrar till att många av djuren blir sjuka och går på regelbundna doser antibiotika. Detta kan leda till stark antibiotikaresistens hos djuren men även hos människan då det finns kvar i köttet när vi äter det. Detta kan leda till att vi i framtiden inte kan bota många bakteriella sjukdomar.

Det är inte bara för djurens skulle för att införa en vegetarisk dag i veckan. För att producera kött och djurfoder krävs enorma mängder mark och vatten. Detta är jätteviktiga resurser som vi slösar på vid köttproduktion. Produktionen bidrar till ca 18 % av den globala uppvärmningen i världen, studier har visat att genom att ta vegetarisk minskar vi miljöförstöringen avsevärt.

Vi har också vår hälsa att tänka på. En stor del av köttet innehåller kolesterol mättade fetter som ökar riskerna att få hjärt- och kärlsjukdomar. Människor som äter mycket rött kött dör tidigare en dom som äter små mängder. Enligt en 10 år lång köttstudie som publicerades i dagens medicin så ökar dödligheten med 30 % för storkonsumenterna av kött. Världscancerfonden har gjort en varning på högsta nivå och avråder helt ifrån alla processade charkvaror pga. av cancerrisken.

Enligt studier skulle en vegetarisk dag minska typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och cancer.

Idag finns det så många alternativ till kött som har samma smak och konsistens. Du kanske inte tror att det gör någon skillnad att du ensam som individ väljer att äta vegetariskt, men det är inte sant.  Varje människa som väljer vegetariskt räddar många hundra djurindivider varje år som också leder till minskade miljöutsläpp. Om inte för djurens skull så gör det för din egen hälsa, få några extra år att leva och umgås med dina barn/barnbarn, vänner och dessutom bidra till en bättre miljö.

Har inte gjort så mkt denna vecka. I helgen skulle jag gå ut på krogen med några vänner men istället för det blev det tillbringa natten hos polisen.

När jag var påväg till bussen så helt utan anledningen var det några killar som började skrika massor könsord mm och dom följde efter mig  och fortsatte skrika. Efter några minuter så hade jag faktiskt tröttnat på dom så jag var omogen och gav dom fingret. Då helt utan förvarning flög dom på mig.

Den första försökte smälla till mig med knytnäven över ansiktet, som tur var hann jag blockera och sen istället ge honom en smäll, inte hårt alltså (jag gillar inte skada någon) men tillräckligt för att han skulle ge sig, och den andra kom då direkt och försökte typ putta omkulle mig såg det ut som. Honom fick jag in ett bra kast på så han åkte ner på marken direkt. Den tredje insåg rätt så snabbt att det inte var någon idé så han skrek till dom andra att "kom igen, vi drar nu" så dom sprang iväg rätt så snart.

Antagligen så var det någon som larmat polisen för dom kom rätt så snart. Jag fick åka med dom och då jag fick ett blåmärke på armen så ville dom dokumentera det. Jag fick sitta hos dom några timmar och flera gånger berätta hur det hade gått till. Till slut var jag tvungen att förklara att jag har hund hemma som jag måste hem till och då var dom snälla nog att avrunda förhöret. Jag kunde ändå inte säga så mkt mera.

Iallafall så sa dom själva att jag inte behövde vara orolig för att från min sida så var det ren självförsvar och då jag inte använde något slags övervåld heller som tydligen många gör enligt dom. Men skulle ungdomarna hittas så sa dom att det ändå antagligen skulle hända så mkt då jag inte blev skadad. Men jag hoppas ändå dom får tag i dom, för vem vet vad dom gör nästa gång liksom. Mig flög dom ju på helt utan anledning. Jag har aldrig pratat eller sett dom tidigare.

Aja, det var min roliga utekväll, jag som sett fram emot att komma ut. Men får ta det någon annan gång helt enkelt.



Jag hade tänkt resa bort också, men då min far som skulle vara hundvakt aldrig kom så blev det tyvärr aldrig av. Är lite ledsen på det, men det var inte helt oväntat. Inte första gången han gör så här direkt.  Samma sak i torsdags då jag skulle till Sophiahemmet i stockholm på 6-månaderskontroll efter min operation. Jag skulle få skjuts av farsan, men han kom aldrig. Jag fattar inte att jag tror på det varje gång.

Ha det bra alla.
Blessed Be

Just nu känner jag mig riktigt nöjd med mitt liv. Goda nyheter som jag hoppas fortsätter så. Idag var jag och köpte gymkort äntligen och på torsdag ska jag till Sophiahemmet på 6-månaderskontroll efter operationen. Livet leker men jag vågar inte vara allt för optimistisk för det brukar jämt sluta i besvikelse.. Blessed Be )0( <3

I förrgår åkte jag till Emma och vi tog en tur runt Lindesjön i det härliga vädret. Vi hade riktigt tur med ca 11 plusgrader och solen sken rakt på oss.


--------------------------------------------------------------
Sen satte vi oss på parkudden och försökte starta upp en eld. Men då veden var blöt, tog det ett bra tag innan det hände något. Den lilla pyromanen fick ta fram sitt favoritvapen- Tändvätska, denna gången förorsakade hon inga skogsbränder iallafall ^^-------------------------
Vi satt ock käkade hamburgare och Turbo fick springa lös.
Vi satt och skrattade lite åt en person som åkte långfärdskridskor och som gång på gång hamnade på baken.. Vi På kvällen vandrade vi hemmåt.



. På kvällen kollade vi på en film som heter the woman in black och den hade fått ca 30 kommentarer och varenda än hade skrivit att det var den otäckaste film dom sett och fast dom var hårdhudade så hade dom mardrömmar, och dom varnade att man inte skulle se den ensam osv. Men vi vart båda besvikna. Det var inte en ändå gång i filmen som man blev rädd och den var väldigt seg och långtråkig. Så jag rekommenderar den inte.

Igår kväll spelade jag, Emma och Fors Amnesia på datorn, det är ett skräckspel.

----------------------------------------------------Och ja, det är verkligen ett skräckspel. I början så tänkte jag, vad är det här för skitspel och vad är det som är så otäckt, men lite längre in i spelet så blir det bara otäckare och otäckare. Och spelet blir otäckare om man har en panikslagen, skrikande Emma bredvid sig. Så jag kan rekommendera detta spel iallafall.

Vet att en som läser detta kommer förstå ^^

Nu kan man inte sova heller. Ligger och tänker på hur snabbt tiden går nu för tiden. Min lilla Turbo är 8 år och jag tänker att denna tid jag haft med honom har gått alldeles för snabbt. Om nu 8 år går snabbt, tänk vad snabbt det kommer gå och... Ja, det är känt att hundar inte har samma livslängd som människor. Även om jag tycker att dom förtjänar det mera.

Ja livet är fan orättvist. Det är tack vare min jävla farsa och farfar jag sitter och tänker på det här. varenda jävla fucking gång man åker bil tillsammans med dom så ska dom fråga så korkade frågor "Hur gammal kommer Turbo bli", "När dör han", "vad ska du göra när han inte finns längre". SLUTA MED DOM JÄVLA FRÅGORNA. Jag vet inte hur gammal han kommer bli och jag vill inte tänka på det. Jag vet inte vad jag kommer göra för jag kan inte tänka mig ett liv utan honom, jag minns inte ens hur mitt liv var innan. När Turbo inte finns kvar, då vill inte jag hellre finnas kvar. Det kan låta löjligt men så länge ni inte upplevt det vi gjort och tagit oss igenom det tillsammans, så vet ni inte hur det är.

8 år har gått. Vi har gått igenom så jävla mycket. Jag har flyttat fram och tillbaka mellan fosterhem och sen till morsan och sen fosterhem, sen till farsan för att sen till fosterhem och efter det till morsan osv, med morsans första psykopatgubbe som misshandlade mig nästan dagligen både fysiskt/psykiskt, men den dagen han gick på Turbo så var det droppen som fick bägaren att rinna över. Det var sista dagen jag såg honom under samma tak.

Man kunde tro att det skulle bli bättre när han försvann men ne då. Men både morsan och fyra syskon som under alla år användt mig som något litet hatobjekt och tagit ut sina aggressioner på mig istället för att lösa sina egna problem. Speciellt mina 2 helbröder har varit riktigt jävla elaka mot både mig och Turbo. Vi har en bra relation tillsammans nu, men när jag var 5-14 år så var jag livrädd för mina bröder. Det hände ibland att man blev utkastad av morsans gubbe, eller henne själv mitt i natten när man var 12-14 år ibland under vintermånaderna med bara kalsonger på sig och en liten hungrig Turbo.


Sen så blev man lurad av sin far att skriva på ett lägenhetskontrakt så att vi kunde bo tillsammans.
Sen lämnade han mig i en 5a på 160 kvadrat. Men det gjorde inte mig något, jag mådde bra. Jag målade om hela lägenheten så som jag ville ha och jag hade fått jättesnygga möbler och ny säng, samt att det följde med ett piano och så hade jag min nya cello. Sen efter lite mer än 3 månader får jag ett brev från hyresvärden. jag har 4 dagar på mig att vara ute från lägenheten. Farsan hade inte betalat en ända hyra så nu har jag skuld på 38000 kr från den hyresvärden också. Dessutom så tecknade han falskt avtal på hushållsel utan min vetenskap, där har jag över 40 000 kr i skulder nu på.

Ett tag så hade vi inte ens någonstans att bo så då fick jag bo hos släkt, familj och vänner.
Men trots allt farande fram och tillbaka så har Turbo alltid varit vid min sida. Han har alltid varit min trygghet och han gör livet värt att leva. Han är den ända i mitt liv som inte svikit mig. Och jag vet vad ni tänker, "Det är en HUND, ett djur" Men å andra sidan är ju vi också djur. Och Turbo är fan så mkt smartare än dom flesta korkade människor jag mött.

Det blir nästan som sitt eget barn. Jag har tagit hand om Turbo sedan han var 5 veckor gammal, då hade hans uppfödare redan lämnat bort modern och han var full i mask. Vi trodde han skulle dö flera gånger för han hade konstiga krampanfall. Men han klarade sig och är frisk som en nötkärna idag. Veterinären är förvånade över att han har så bra hälsa ,fin päls, aldrig några problem med tänder/mun, bra vikt och ser inte ut att vara äldre än 3. Och jag brukar gå igenom honom 1 gång i månaden, känna igenom så man inte hittar något onormalt, kolla mun och öron, lyssna på hjärtet och kolla puls. Och allt brukar se bra ut. 

Ca 3000 dagar har gått sedan jag tog hem honom. Av dom 3000 dagarna har vi kanske varit borta från varandra 14. 

När man inte kan kommunicera genom tal så blir det genom kroppspråk och små tecken som man efter 8 år av nästan daglig kontakt lär sig.  Det blir nästan lika tydligt som människans tal när Turbo kommer och vill ha påfyllning av vattenskålen/matskålen, när han mår dåligt, är rädd, eller när han vill att jag ska ta fram någon speciell leksak. Eller när han kommer till en och berättar att han råkat putta in sitt ben för långt in under soffan och inte får fram det, samtidigt lär ju han sig också hur han ska bete sig för att få sin vilja framförd. Och NEJ det är inget jävla hokus pokus, det är helt enkelt att man lär sig tolka kroppspråk och signaler.




Så fort det händer något bra i mitt liv och jag är lycklig, så händer det alltid något som förstör lyckan. Det är nog en förbannelse som ligger över mig. Det är nog menat att jag vandra på denna jord, hatad, ensam, olycklig och utnyttjad.